lördag 27 juni 2009

Husdjur 2

Jag fick ett hett tips av southside resident RaQ vad det gäller husdjur!

Att gå omkring med en Aardvark i koppel i kungsan skulle nog få de flesta huvudena att vrida sig.

Personligen ser jag ett visst mått söthet i odjuret. Dessutom tror jag det blir lättare att hålla rent efter en burfågel så jag skulle vilja slå ett slag för Sädesskvättan (Oenanthe spermica)

onsdag 24 juni 2009

Husdjur

Prinsen vill ha ett husdjur.

Jag har funderat på hur man ska gå till väga för att få honom på andra tankar.

Hitills har det funkat bra med NEJ.
Han verkar höra KANSKE.......

Jag vill fan inte ha nåt djur.

Djur behöver mer yta än vad en lägenhet kan erbjuda, och jag har ett par grannar som är ett levande bevis på det.
Dom har en hund som ylar alla timmar dom inte kan vara hemma.

Det är extra spännande när man är hemma dagtid och försöker få lite arbete gjort när solen skiner och hundjäveln ylar arslet av sig. Det är liksom inte bara något som lockar en utanför, utan även nåt som verkligen inte manar en att stanna.

När NEJ inte tar längre......undrar om det funkar att skaffa ett riktigt fult husdjur för att få honom på bättre tankar....?

tisdag 23 juni 2009

Bisarr verklighet

På den senaste tiden har det inte hunnits med att blogga.
Jag kan bara beklaga.....men allt rör sig så fort nu!
Från att ha gått från missnöjd anställd till chef med lovande förutsättningar så sätts min värld i gungning....
Helt plötsligt är jag där jag siktade när jag väl bestämde mig.

Jag ska öppna eget.

Mina gamla chefer har hört av sig med ett högst intressant projekt som jag tackade nej till först. Ja....NEJ, som i att jag inte har tid just nu.
Jag hade ju nytt jobb, nya förutsättningar...
Men jag var tvungen.
För faktum är att man kan va den som står vid vägkanten och väntar på en buss som ska ta en dit man vill åka. Bussen kommer och man ställs inför valet att kliva på eller stå kvar. Jag klev på. Om jag stått kvar hade jag kunna tagit nästa buss. Eller stått kvar, och väntat på nästa buss....
Jag vet att det finns många människor som står vid vägkanten genom hela livet.

MEN det är mycket att göra, och det hade säkert hade varit lugnare där vid vägkanten.
Dels det nya jobbet.....och dels det egna.

Man får höra "Grattis!" nu, och folk ser på en med lite nya ögon känns det som.

"Hur känns det?"
Det känns faktiskt mest bisarrt.
Mäta, planera, konceptdiskussioner, rekrytering, leverantörsmöten, samarbetspartners, deals, avtalsgranskningar, inredning, porslin, sortiment.....parallellt med rekrytering på mitt nya jobb...


50 sökande på två dagar!

Vi slår upp dörrarna första veckan i augusti, och siktar stenhårt på kräftsäsongen!

Mer updates later, baby!

måndag 15 juni 2009

Streetgangs


Vi har haft besök. Parkbänken utanför......nån har lämnat sin "tag".

Det betyder att det finns ett s.k. streetgang i området....

Vi bor tydligen i deras territorium.

Det känns olustigt att veta att vi nattetid har kriminella element som stryker runt husknuten, och att det troligen inte är säkert att vistas utomhus när det börjar mörkna för att bostadsområdet blivit gängterritorium.

Vem vet vad dom mer är kapabla till...?

Jag är livrädd.

fredag 12 juni 2009

1000 besökare

Och nu har vi passerat 1000 besökare till min stilla navelpillning.
Inte illa.
Bloggdrottning nästa...?

tisdag 9 juni 2009

Kommandofjant




Vi hade personalfest på mitt dåvarande arbete, och efter krogrundan var det dags att skjuta skiten ur varandra på Laserdome.
Som nymuckad 20-plussare kände jag lite att det här skulle bli en lätt match, och jag värjde mig inte för att skryta om det också.
Jag var ju trots allt den ende i sällskapet med anti-terrorist utbildning.
På med väst och vapen.
Slå på sensorerna.
In i mörkret.

Min plan var att hjältemodigt slå ut motståndarnas försvar på egen hand innan dom ens hunnit fatta vad som hänt.
Jag kom till en korsning i mörkret där inne, och jag visste att den lede Fi lurade runt hörnet....

Min plan var att kasta mig på golvet och glida fram till hörnet så att jag i en sammanhängande rörelse kunde rikta mitt vapen runt hörnet och meja ner motståndarna.
Jag tog sats......kastade mig på golvet.....och gled i perfekt vinkel mot hörnet.....och tog sikte....


"klick - klick - klick"



Jäkla kass teknik! Fick springa till personalen och fixa problemet....dyrbar tid gick förlorad, men när rundan var över deklarerade jag storslaget:



"Jag slog ut era baser säkert tre gånger på raken!"


"Men det går ju inte......"


När vi fått resultatet av omgången, och hunnit konstatera att mitt lag förlorat STORT mot tre andra lag kunde jag lunkande i trasiga byxor och krossat ego konstatera:

  1. Jeanstyg är inte lika hållbart som M90 uniformen.
  2. Laserdomes västar slutar fungera vid en kraftig stöt.
  3. Motståndarlagets bas är utslagen först EFTER att den slutar blinka, och detta kan bara göras EN gång.

Dom andra fortsatte krogrundan medan jag fick åka hem och slänga byxorna.

Jag tror det var nånstans här jag började lära mig att hålla käften mer.

fredag 5 juni 2009

Sommarfin

Det börjar bli dags köpa upp sig på lite sommarkläder, så därför tänkte jag göra som alla kända modebloggare som lever på sina bloggar och är så där intressanta och glammiga.

Måste ju ha ett par nya sneakers inför sommarsäsongen, och nu undrar jag vad ni tycker.


Ett par Nike Air Ones...




eller klassiska Adidas?


Givetvis måste dom vara vita.

Hade tänkt mig en liten tröja till för att komplettera min stil.


Jag hittade denna:







Det känns som att jag har hittat rätt.

tisdag 2 juni 2009

Välförtjänt Våldtäkt

Jag gled in till Farsta C i söndags mitt i sommarböljan. På en parkbänk utanför entrén satt Farstas egna rådslag.




Dom sitter lite drömmande och iakttar förbipasserande. Precis när vi passerar kommenterar en av dom tjejerna dom sett gå förbi.


"....inte konstigt att det är så mycke våldtäkter...."

Nu undrar jag......hur tänkte ni nu.....?
Det är 23 jävla grader varmt och folk tar på sig lättare klädsel. Om en ung tjej visar hud får hon fan räkna med att gubbarna på bänken kanske hoppar på henne, sliter av henne kläderna, klappar på henne, och penetrerar henne för sedlighetens skull.
Det fattar ju vem som helst.


Är det här samma gubbar som hojtar till förbipasserande beslöjade muslimska brudar att dom fan får anpassa sig till det svenska samhället någon gång snart?


Jag förstår inte resonemanget riktigt......
Om jag hade slitit av mig skjortan och poserat i värmeböljan i bar överkropp (mer avklätt än brudarna) ....would I get lucky?


Funderade på att säga nåt.....men orkade inte.

Ni får helt enkelt ta å skärpa er tjejer!