Superblatte (utan balle 2)

Look up in the sky....it's a bird.....it's a plane....no it's....it's.....SUPERBLATTE!!

Måndag kl.00:00


KRASCH!

Indiskan flyger sömndrucket upp ur soffan i vilken hon slumrat till under den film vi båda sitter o tittar på: "Vad var det?"
Jag: -"Det var nåt i trappen. Lät som om nån tappade nåt och det gick i tusen bitar."

Hon: "Tappade nåt i trappen? Mitt i natten?"

Jag: -"Hmmph...jag ska kolla."

Jag kliver upp och går till ytterdörren och kikar i "nyckelhålet".

Bäcksvart.
Jag: -"Du har nog rätt. Det var nog ingen som tappade nåt. Jag går ner och kollar."
Kränger på mig ett par brallor och gympadojjor.
Kliver ut i trappen, tänder lampan, och går ner för trapporna.

När jag kommer ner till första våningen står tre killar där. Dom står blickstilla och försöker gömma sig i sina huvor som om dom då helt magiskt skulle bli osynliga.

Lite som strutsar.

En står i hissen, en utanför hissen, och en vid porten. Bakom honom ligger det glassplitter, grus och keramikskärvor. Dom har tagit krukan jag ställt ut med grus i, för att folk skulle ha nåt att fimpa i, och sulat den genom rutan för att kunna ta sig in i huset.


Fantastiskt.

Jag handlar ogenomtänkt på ren instinkt och går utan ett ord fram till killarna.
Dom är höga som hus och beter sig fortfarande som strutsar.


Flyttar på Kille 1 vid hissen: "Ursäkta..." för att kunna ta mig in i hissen.
Där inne tar jag tag i kille 2: "Kom med här. Ut härifrån."
Kille 2: "Släpp mig. Jag kan gå själv."
Jag (pekar ut riktningen med hela handen): "Bevisa det."
Killen lämnar hissen och rör sig mot porten.

Jag går fram mot Kille 1 som strutsar sig mot en vägg. Fullt övertygad om att jag ska missa honom.... Jag tar tag i honom.
Kille 1: "Rör mig inte! Jag kan gå själv!"
Jag (pekar ut riktningen med hela handen): "Varsegod."
Kille 1 går mot porten med.

Kille 3 hakar på sina polare ut.


Jag går efter snubbarna en bit för att se att dom hittar bort.

Det klarar dom fint.

NU börjar grannarna strömma till.

Först en som frågar vad som händer, och springer iväg för att hämta sopskyffel, sen en till som vill mingla lite verkar det som.

Plötsligt dyker Farbror Blå upp och vill socialisera sig lite......tydligen någon i huset som tagit mod till sig att ringa.

Jag avslöjar händelseförloppet för aina (som jag uppmärksammar är ena halvan från hamburgarhaket...tror jag i alla fall - y'all look the same!), och dom berömmer mig för mitt civilkurage.

Tre pundare ur huset.....jaaa.....lite macho är man allt.

Passar på att sprida lite visdom till aina genom att löst och ledigt upplysa dom om att vi alla är personligt ansvariga för det samhälle vi lever i ....... ja, ni vet.

Inga konstigheter alls.



Får veta följande dag att pundarna skulle driva in pengar hos en granne. Grannen är inte äldre än 19 och bor med mamma. Grannen var själv inte hemma vid tidpunkten för dramat, och mamman hade precis tagit lugnande inför kvällen......hade kunnat sluta illa.

Funderar på om man skulle ta och sy upp nån dräkt eller nåt.....har inte hjältar det?

Superblatte - your saviour in the Förort