torsdag 14 maj 2009

Coola uttryck





Been there.

Done that.

Bought the t-shirt.




Det var dags att tanka bilen.
Statoil. Then marry.
Vi glider in i butiken för att betala tanken.
Indiskan står bakom mig.
Vi har båda plockat på oss lite varor.
Allt upp på disken.

"Har du så att det räcker?"

Omtanke.
Klart det finns pengar på kortet älskling.
Jag ser David Chapelle framför mig.
Bar överkropp, stort svart handfängsel, och en rejäl sedelbunt i händerna.
Hans ord över mina läppar:


"I'm riiich, biiiatch!"

Det går inte att feltolka, alla vet att det är Chapelle.
Den här dagen var det minst en person som inte hade en aning om att det var Chapelle.
Hade ingen aning om att det var humor.
Den enda personen som absolut, utan tvekan inte skulle kunna feltolka.



Låt mig bara flika in med att jag attraheras av starka kvinnor.

Min kvinna är en sån där tjej som lika väl skulle kunna komma iklädd patroner som örhängen, do-rag, knogjärn, och platina på sina hörntänder, utan att det skulle uppfattas som konstigt.

Hon är mer förort än Ali Hassan på Rinkeby Torg, för hon käkar det oidentifierbara torkade köttet som är en specialitet från Uzbekistan, men hon köpslår om priset.

Hon är mer förort än beatboxande småkids på Farsta Torg, för hon tycker inte bara att dom är gulliga, hon vet också hur dom ska forma läpparna för att bli bättre.


Hon är definitivt mer förort än Kartellen eftersom hon skulle kliva upp på scenen och örfila micken ur deras händer, och medan Kartellisarna ligger och grinar på scengolvet skulle hon vända sig till publiken med micken i hand och fråga om det inte fanns några riktiga emcees i huset, och sen lämna scenen rakryggad med majestätisk häckföring uppburen av ett par stilettklackar. Alternativt bara lägga dom över knät och smiska lite vett i snorungarna.


Hon är också mer förort än att hon godtar oförskämda tilltal från någon utan att denne får veta hur landet ligger.



Jag tror jag gav kassörskan något att prata om vid nästa vinkväll med väninnorna.
Om hur hon för första gången sett någon försöka betala sina varor, samtidigt som denne undviker att bli lavettad.
Det är en konst.

Vilken tur att jag betalade med kort.

Om kassörskan har en blogg hamnade jag säkert på den.

Sök på statoil.

Hitta mig.

2 kommentarer: