Prinsen blir elva idag. Fan tiden går fort när man har kul... Själv fyllde jag 25 i höstas vilket, med lite snabb huvudräkning, betyder att jag bara va 14 när jag blev pappa, vilket måste stämma.
Han har varit väldigt bestämd på önskningsfronten, och han får det han önskar sig.
Nej inte PS3 - det andra.
Själv hade jag velat se honom i ett par schysta ettor, men det är tydligen inte jag som bestämmer längre...... It's all good.
Det som är mest fascinerande är att killen faktiskt har egna åsikter, egen stil, och egen smak. Jag tror allt släppte för honom när han tog sig över det han tyckte kändes som det svåraste hindret: Att förklara för pappa att rapmusik inte riktigt va hans grej. Shit va lättad han såg ut när han fattade att det va okej.
Jag har övat mig på att kväva kräkreflexen, så det börjar faktiskt bli njutbart nu.
Kanske ska glädja sig åt att man eventuellt är ganska lyckad som förälder då grabbens förebilder inte består av tatuerade, vapenviftande ghettosnubbar med förkromade framtänder.
Älskar honom till döds.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar