Lurade!

Känn er lurade allihop!

Det här har hela tiden varit ett experiment från min sida. Ja, det har varit långt mycket mer utstuderat än ni kan föreställa er, för under tre månaders tid har jag, Göran, utgett mig för att vara någon annan än den jag är! Jag har surfat, bloggat, umgåtts med de gamla i huset, försökt föra dialog med snärtorna i slöja, och handlat mat på livset tvärs över.... Jag har nog aldrig sett så mycket konstig mat i hela mitt liv!

Det här med bloggen har mest varit för att hjälpa mig stanna i karaktär, men inget av detta hade varit möjligt om det inte vore för lägenhetsinnehavaren själv, Luis, som hjälpt mig på traven med aktiviteter som en förortsbo faktiskt ägnar sig åt.

Det har lett till konserter och evenemang jag aldrig annars skulle företagit mig. Supertrevligt! Jag har ju till och med skaffat mig ett jobb av folket, vilket gjorde mig glad, för som Anitra säger: man ska vara glad åt det lilla. Men alla ni som följt mig på bloggen vet ju allt redan.

Det hela var Anitras idé. Hon talar för en comeback, och att jag då ska stå ett steg närmare folket, närmare fler sociala grupper, för att få fler väljare. En man av folket!

Sagt och gjort - jag flyttade till en liten femma i Rågsved. På dörren står det: Luis Ortéga, och balkongdörren vätter ut mot en egen liten gräsplätt. Där skulle vi grilla i sommar. Jag vaknar varje morgon klockan 06.30 med ångest. Jag klarar det inte längre! Jag kan inte leva på en sån här klaustrofobiskt liten yta! Jag kan ju för guds skull inte ens behålla ett vanligt jobb! När jag stod där i dörren på den anrika restaurangen, skrattade folk åt mig!

Så det är tack och adjö nu. Jag avbryter det här projektet. Hoppas ni uppskattade mitt bloggande. Tack för tiden som varit, och som vi säger lite skämtsamt här ute i förorten: TJO!

/Göran