Birgitta von Otter

Originalet von Otter

Jag har lite haft lite som tradition att låta mitt alter ego Birgitta von Otter ringa upp folk den 1:a april och påstå vissa saker.

Det är inte skribenten, Kjell-Olof Feldts fru, Birgitta von Otter jag menar att jag härmar på något sätt, utan en helt fiktiv person. Min Gittan är en gammal överklassdam från Öfre som älskar sin stora familj, och värnar om smådetaljer (något hon mer än gärna diskuterar med sin irriterande röst).

För att lyckas med detta på den stora lurar-dagen så måste man ju va rätt trovärdig.

Tydligen är jag det då jag lyckats lura svärmor, arbete, kompisar, och diverse löst folk att jag är the real deal.

Vid ett tillfälle ringde jag upp mitt arbete och ville boka bord inför kvällen.

Vi skulle bli runt 30 pers för ett litet spontat fördelsedagsfirande och jag ville ha lite special...pratade mycket om helt ovidkommande saker.....och min chef försökte hela tiden gå vidare i samtalet och jag visste hur mycket jag sinkade henne i arbetet....men jag fortsatte mala.
Det lät ungefär så här:

God förmiddag! Mitt namn är Birgitta von Otter och jag har en liten förfrågan om en bokning för ett sällskap ikväll.

"Jaha, hej."

Ja. Ni förstår....min man, Gösta, han fyller 65 idag och har sagt att han inte tänkt fira sin födelsedag, varpå vi inget planerat. Min son, Hans......han har blivit såå stilig med åren, läkare till yrket förstår fröken, ett riktigt kap.....jo, han kom med
den ...briljanta idén till ett surpriis-party förstår du! Nu har jag ringt runt
ska du veta....och det är inte lätt....trettio personer, har ni plats för det ikväll, tro?

"Jaa....det kan vi nog ordna..."

Nää vad säger du! Gud så roligt! Vad glad han ska bli, guuben. Och mat då....har ni köttbullar till barnen?

"Jadå, det har vi."

Lysande! Vad har ni till dom vuxna då....?

"Ja vi har ju lite att välja på då.... (jag hade förutsett hennes oförmåga att styra gästen) .... har ni sett våran meny?"

Nej. Har ni pilgrimsmusslor? Gösta, förstår du, har ett närmast intimt förhållande till just pilgrimsmusslor...han älskar dom såå!

"Nej vi har inte det."

Följt av Kalventrekått. Åh, vi var nere i Sancerre på solsemester, så vackert! Då åt vi det. Som vi älskade det! Gösta blev ju helt lyrisk! Har fröken varit i Sancerre?

"Näe....det har jag inte, men vi har inte pilgrimsmusslor.....och inte kalventrecôte heller."

Har ni inte? Vad har ni då?

Varpå den stackars chefen fick sitta och rabbla ett axplock av menyn, med tillhörande innehållsförteckningar och tillbehörsredogörelser......mitt i stressen av att hinna öppna restaurangen i tid.

Stackare.

När jag kom in till jobbet höll dom som bäst på att dra bord.

Jag ställer mig bredvid chefen och tittar på spektaklet.

Är det ett stort sällskap?

"Ja, det är tretti personer som ringt och bokat i förmiddags."

Jaha, nåt företag eller?

"Näe, nån gammal överklasskärring.
Födelsedagsfirande."

Jaha..... (tystnad)

Har dom förbeställt?

*suck* "Jaa.."

Nää vad säger du! Guud så roligt!

"Din jävel! Fy faaaan!!!"

Efter att jag fått vrida mig av skratt över att hon gått på en sån totalblåsning, fick jag dra tillbaks borden själv......men det var det värt!