Bergsprängaren

Nu har helgen hälsat på igen.

I tonåren stod helgen för party!

Och då, när man just upptäckt supa, så söp man stenhårt.

Försten att däcka vann.

Intresset finns lyckligtvis inte kvar då det idag skulle klassat mig gravt alkoholiserad.

Mitt största problem i dag med fylla är att jag är bekväm av mig och helst vill åka bil hem från krogen. Som bekant verkar inte aina uppskatta att man kombinerar alkohol med bilkörning, hur mycket man än själv hävdar att man kör betydligt mjukare.

I tonåren låg ens största problem i hur man skulle ta sig förbi föräldrarna i vardagsrummet utan att dom upptäckte hur packad man va.

En dag kom jag på lösningen!

Jag låg kvällen innan i min säng och la upp en plan.

Den var skitbra!

Nu skulle jag lura dom!

1. Gör dig iordning inför kvällen.


2. Ta med dig din GROSSE graffittimålade bergsprängare ut när du går.


3. Göm bandaren under hammocken utanför ytterdörren.
   (Ja, vi hade en sån där liten gung-historia stående utanför lägenhetsdörren då den vette ut.)


4. Parta hur hårt du vill.


5. Plocka på dig bandaren på väg in.


6. Håll den rakt framför dig, och använd den som ett riktmärke när du passerar föräldrarna.

Jag trodde det var klockrent.

Jag kan bara föreställa mig hur det måste sett ut när jag klev in knäpptyst och stirrade totalkoncentrerat på bandaren som jag höll i ett krampaktigt grepp med spänd arm RAKT framför mig, medan jag tokvinglade genom vardagsrummet.